ljuset i slutet av dimman?!?

Blev inget vettigt gjort idag häller. I kom ner i natt och kissade så jag sa att han fick ligga i karlens säng, för av någon anledning så är jag så hemskt mörkrädd den där första natten då jag är ensammän varje vecka så jag hade inte somnat fast klockan var nästan två på natten. Men med en liten varm I i sängen så somnade jag ganska fort ändå. Kvart i sju ringde väckaren men då sov fortfarande alla så jag bestämde att A skulle få åka bil eftersom jag ändå skulle till stan idag och ta prover.

Innan alla fyra barnen var klädda, hade ätit, fått torra blöjor och satt i bilen så var vi redan en kvart sena till dagis och innan vi var i samhället så var A 30minuter sen.. (dålig mamma som låter A lida för att jag är trött på morgonen)

Men provtagningen gick iaf bra, det togs bara två rör blod och sedan åkte jag och J hem och sov till klockan ett.

Trotts att jag har sovit två timmar idag så har eftermiddagen genomlevts som i en dimma. Jag försökte prata först med mamma och sedan med karlen i telefon men jag förstod knappt vad de sa. Sedan ringde min bror och då var det om möjligt ännu värre.

Middagen blev korv med bröd, känns ju som en lagom nyttig och bra middag, men jag har lovat mig själv att göra chiliconcarne i morgon för att uppväga för idag. Så jag hoppas att den här veckan följer samma mönster som de veckor som har varit, att jag sover som ett barn nu andra natten jag är själv.

Nu går det dessutom rykten om att min söta man skall få vara på hemmaplan och jobba snart, så då behöver jag inte vara själv så ofta :-) Det vore så underbart :-)


Behöver en liten super krafts boost känner jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0