super bra dag
Idag är jag en stolt och glad mamma, tänk att livet kan skifta så fort från bra till dåligt ich sedan tillbaka, vad lite som krävs ändå.
Nu på morgonen var jag med D på ögon, och hon såg ju direkt att han skelar, men synen var det inget fel på och han använder båda ögonen så han behöver iaf iet glasögon ännu :-)
Sedan var jag på skolan och hade ett möte med A:s fröken.
A fyller sju år på nyårsafton men är född -02 så egentligen började han förskoleklass förra året, dock visade det sig gasnka snabbt att han inte var skolmogen då, så redan vid jul började vi fundera på om han skulle få gå förskolan även i år.
Men hjälp vilken byrokrati det är, trotts att både vi och hans fröken tyckte att det skulle vara bäst för honom, och trotts att det bara skiljer fem timmar i tid till att han skulle ha blivit en -03:a så blev vi tvungna att fylla i papper och skriva långa uppsattser och prata med specialpedagoger innan vi äntligen i April fick veta att han hade blivit placcerad i en ny förskoleklass, så då fick han sommar lov. Och nu går han alltså förskola igen och trivs superbra, hans nya fröken verkar jätte fin och engagerad (jag gillade den förra också och det gjorde A med, men jag tror att denna är mer passande till A.)
Och idag var jag alltså där och pratade med nya fröke för att kommaframtill vad vi skall göra med detta läsår, tex så vill jag att vi redan nu skall försöka redaut om det kan finnas lite dyslexi i pojken (om ni inte märkt det ännu pga att jag använder stavningskontroll, så kan jag berätta att jag själv har kraftig dyslexi) och vi pratade även om annat.. Det visade sig att A är väldigt tysst och uppmärksam på lektionerna och sitter stilla och gör det han ska. Han är en av dem som hon sällan eller aldrig behöver sägatill. Det kändes så skönt att höra. När jag sedan skulle gå därifrån så träffade jag hans gamla klassföreståndare som bara tittade på mig och skakade på huvudet; "vilken skillnad det är på pojken, NU är han skolmogen, visst känns det skönt nu då det visar sig att ni verkligen tog rätt beslut?!" och det gör det verkligen, så underbart skönt.
Messade lite med kenneln idag också, knuten hade inte skött sig så bra igår, han hade försökt bita henne då hon skulle kolla på hans tänder och så, men idag var han en helt annan hund. Så vi känner att vi tog rätt beslut där också, för uppenbarligen är han jätte lynning, och sådana hundar vill man inte ha runt barnen. Och nu hoppas jag bara att Knut och hon på kenneln ska bli goda vänner så att han får ett bra liv där, och idag verkar det ju som att det skall bli så :-)
Så i glädjen äver att dagen har varit bra så vek jag lite tvätt och togfram köttfärs så att jag kan göra köttbullar till middag :-)'
