minafyra

Ilon hade 40graders feber i natt, han fick först alvedon, ingen hände, sedan ipren, inget hände och slutligen mer alvedon och då sjönk febern slutligen till en ok nivå så att vi tordes gå och sova.

Känner mig lätt sliten idag, vi är ju inte vana att vaka, men då barnen har så hög feber och dessutom huvudverk så törs jag inte sova.

Idag är Ilon frisk men han gillar tanken på att vara sjuk, att få se tv då jag egentligen vill att de skall vara ute och han gillar att få äpplena skalade och han gillar att få dricka saft..

Man förlorar ju det där magiska i livet då man blir vuxen, då man får göra vad man vill alltid så blir det ju aldrig något särskilt. Jag kan ju se tv och dricka saft varje dag och skala äpplen kan jag också. Vill jag ha godis så köper jag godis, vill jag spela tv spel hela natten så gör jag det (jag får ju lida för det dagen efter men ändå) alla barn längtar till att bli vuxen då de får bestämma själva, men är det värt det då livet mister all sin magi?

Jag måste komma på ett sätt att öka maginivån i livet :-)

Det måste ha varit det sämsta midsommar arrangemanget ever. 50kr i inträde/vuxen. 25kr för EN våffla, 20kr för ponnyridning på en ledsen ponny, 20kr för fiskedamm och tio kronor för sockervadd (10kr för sockervadd är helt ok) och sedan... var det inget mer :-O

Göra det bästa av situationen, det blir vad man gör det till, allt blir bra om man bara försöker... eller så inte.. det finns ingen möjlighet att tre st lengräddade våfflor för 75kr någonsin blir bra. och det kan aldrig bli bra att man måste betala 50kr för att få gå in på ett område där allt annat också kostar pengar, mycket pengar.

Hade man haft ett barn alternativt obegränsat med pengar så hade det varit.... dåligt ändå..

Vars är midsommar andan, ska verkligen allt i hela världen alltid handla om profit?! är det verkligen det viktigaste i alla lägen?!  ok pengarna går till idrottsföreningen, men det där var i princip som att de hade stått där med en insamlingsbössa och krävt att få pengar, för man kan ju inte riktigt påstå att man fick valuta för pengarna.

Jag är inte den som är den och jag jag är oftast positiv, men då man inriktar sig på barn och tar hutlösa  överpriser för att hålla profiten på max, då blir jag irriterad.

Jag ville att mina barn skulle få en riktig midsommar... men jag kanske har missat något, det kanske är så man firar midsommar nu.. upp med plonkan och ut med 450kr.. och barnen då, var de nöjda?! sockervadden var fortfarande helt ok och dagens höjdpunkt, fiskedam är kul iof, men jag hade kunnat köpa mer godis för 20kr på coop och allt det andra var helt ointressant för barnen.

Men vädret var ju bra iaf...

Idag är det midsommarafton.

Det känns inte så himla roligt då jag fortfarande är deppig.

För  två veckor sedan var jag så nöjd som jag aldrig har varit med min kropp.. 56kilo, 77cm runt magen, alla kläder passar, tom valkarna på ryggen var försvunna.

Nu passar inga kläder längre, alla byxor sitter åt runt magen, alla klänningar gör att jag ser gravid ut och inget känns roligt.

tänk att knappt fyra kilo och 7cm (mest de 7cmrarna) kan göra sådan otrolig skillnad på livsglädjen. tänk att man kan vara så fåfäng att man låter en sådan grej förstöra hela midsommar. Egentligen är jag ju inte en sådan som bryr mig om vikten, iaf inte om andras vikt. jag har sagt det förut, om jag hade varit kille eller lagd åt andra hållet så hade jag garanterat tittat på "mulliga" tjejer, för att de oftast är mycket sötare än de trådsmala och eftersom deras kläder oftast sitter mycket finare. kjol sitter alltid bättre på någon som har rumpa tex.

Men trotts det så strävar jag själv efter att bli sådär smal, sådär så folk undrar om man kommer att gå av då det blåser.

jag är inte anorektisk eller bulimisk och tränar gör jag inte så det var bara en lyckad slump att jag blev så smal som jag var för två veckor sedan, jag hade nämligen för hög levaxindos, det har aldrig hänt mig innan men plötsligt hade jag "giftstruma" och rasade i vikt tills läkarna kom på det och sänkte min dos och nu måste jag ju anstränga mig för att komma ner på drömvikten igen och det kommer jag inte att orka så nu deppar jag :-(

tur att världens sötaste man (dvs min) ser ut som en riktig man och inte en liten flicka.. vid hans sida ser jag fortfarande smal ut ;-)

man får glädjas åt det lilla, trotts att man gråter i hjärtat.

+3,5kilo och 7cm runt magen på 17 dagar.

Så heter våra nya mordvapen, dom är livsfarliga, långa vassa klor, sylvassa tänder och supersnabba reflexer. Nu väntar vi bara på att de skall bli större än mössen!!

Min man överraskade mig idag... på ett bra sätt för en gång skull... helt utan förvarning så kom han på att han var läss på rottorna i diskbänken... eller det har vi varit länge iof, men nu jämarns skall de bort... till varje pris.. så nu skall här införskaffas en råttdödare. Trodde aldrig att det skulle komma dithän.. hmm, hit hän?!.. men då han nu själv tar upp det som förslag så smider jag medan järnet är varmt och agerar blixt snabbt :-D

ÄNTLIGEN!!!

Mitt första jordskal, iaf det första som jag vet att jag har känt..

Det lät precis som då det rasar snö från taket på våren, men vi har ju inte så mycket snö nu så jag trodde nästan att det hade vält ett träd över huset, eller att jag hade glömt att lägga i handbromsen på bilen så att den hade rullat in i sovrumsväggen.

Efter att ha gått runt i huset och sett konfunderad ut en stund, kollat så att inte pumpen var överhettad och kokade (vet inte ens om den kan det) så att det inte verkligen hade ramlat ner saker från taket, typ tegelplattor, och så att alla barn låg trygga i sina sängar så ringde jag mannen och han föreslog jordskalv, det lättaste sättet att få nyheter i dagens samhälle är ju att kolla fejjan, och där fans mycket riktigt svaret.

16inlägg som alla handlade om denna rörelse i marken.

hoppas nu bara att det inte kommer flera, för jag hade ju hunnit lägga mig och tänker nu återvända till sängen. Jag vill ha tyst, lugnt och väldigt stillsamt i sovrummet då jag sover, jordskall stör min skönhets sömn, så det så.

Idag har jag försökt shoppa mig glad igen, med lika bra resultat som vanligt.. Det kan ju ha att göra med att jag hade världens suraste sjuåring med mig som smolk i glädjebägaren, men jag tror egentligen inte att man kan köpa sig glad. För även om grejerna man köper gör en glad (iaf för stunden) så skall ju sakerna betalas och pengarna måste ju komma någonstans ifrån, och vars de än kom ifrån så lämnades det ju ett hål där, och hål i ekonomin är aldrig roligt.

Så, nöjes shopping är en bedräglig medicin och ändå kan jag inte låta bli att göra det.

Idag har jag köpt fyra st nya kuddar (om man försöker shoppa sig glad så funkar det med allt) och jag kommer säkert att känna iaf en viss tillfredsställelse i natt då jag får sova på dem för första gången, men det som egentligen var grejen för dagen, var en pytteliten lapptopp i rosa som jag skall ha för att underlätta mitt jobb. Den är super söt min dator och helt ok tangentbord trots att datorn är ytte, pytte liten. Det bästa med den är ju dock att den är rosa.

Egentligen är ju den där datorn allt jag kan önska mig i nöjes chopping;

1. Den är ROSA!!!
2. Det är en teknik pryl..
3. Jag kan rättfärdiga att jag köpte den eftersom jag behöver den i jobbet.
4. Den var "billig"
5. Nu kan jag sitta i soffan och slösurfa på det trådlösa nätverket på kvällarna.

Men ändå känns det inte helt bra. Jag skyller på huvudvärken och ber om ursäkt till min lilla dator, självklart blir man lycklig av att köpa en rosa dator.

Tillslut blev det tyst där uppe igår och jag förstod att pojkarna äntligen hade somnat, då det varit tyst en stund så gick jag upp för att titta till dem....

Först hittade jag inte åt dem alls... sedan hittade jag Dogge, längst ner i sin garderob och då jag tittade efter mer noga så hittade jag även hans bror.

Vem behöver en våningssäng då man är så liten att man kan slafa i garderoben?!

Bilden är tagen med natt inställning på kameran, det var egentligen mörkt i rummet.

Nu är alla rutiner på plats, lillan har inställt sig i ledet och gör som alla andra.. typ iaf..

Hon äter lite oftare, men iaf på bestämda tider, och frulle, lunch och middag äter hon med oss. Pojkarna lägger sig klockan 18.00 och lillan klockan 21.00 (eftersom hon sover mellan 17.30 och 18.30) men sedan sover hon till klockan 8.00 som alla andra och vaknar pigg och glad. :-D

Inget av mina barn har vaknat på morgonen och skrikit, jag vet att det är vanligt att barn gör så, men jag har faktiskt aldrig varit med om det. På gott och ont kanske, för det har nog hänt att frullen blivit väl sen då ingen har krävt att få komma upp på  morgonen och jag gärna ligger och drar mig i sängen till närmare 10.00 iaf. Men det är ju skönt att inte måste hoppa upp ur sängen på morgonen så fort barnen slår upp ögonen.

Det finns ju två "talesätt" om barn, det ena är att man får de barn man förtjänar och det andra är att man får de barn man klarar av. Jag har definitivt fått de barn jag klarar av och inte dem jag förtjänar ;-)

Måste ju få skriva också allt som lillan har lärt sig: sitta, ta sig dit hon vill, drar sig upp så att hon kan tömma lådor på dess innehåll, trycka på knappar för att det skall låta och säga saker som da, da och ba, ba :-)

Så det går framåt för lillan, hon håller på att bli stor hon också :-D

Jepp, imorgon händer det.. meandi:s vårkollektion :-D

I söndags var jag på säsongsupptakt och tittade på kläderna, och de är sååå fina, så jätte, jätte fina. Det är många måsten i vårens kollektion. Jag brukar inte vara så intresserad av vårkläder då jag oftast inte känner mig särskilt fin i den typen av kläder, men oj vad dyr denna vår kommer att bli :-p

Då jag först såg kläderna så tänkte jag att "det där plagget får vi nog svårt att sälja" men igår då jag provade kläderna så insåg jag att det var ett av de plagg som jag bara måste ha :-D

Också det viktigaste då.. barn kläderna!!!!! Jag kan ju inte säga så mycket om dem ännu eftersom de inte är släppta ännu, men jag kan iaf meddela att dom är gudomligt underbara precis som vanligt :-D

På fredag skall ja ha mitt första party och det skall bli så roligt att få vara med ända från start av kollektionen, att få vara den första som visar kläderna för mina kunder :-)


www.meandi.se

Är det så att de inte orkar med att ha så många barn på dagiset så måste de ju klaga mer till kommunen?!

Jag är inte så sugen på att åka och hämta mina barn för att de är "sjuka" då de verkligen inte är sjuka alls..

Igår ringde de och sa att I mådde så dåligt (45 minuter efter att vi lämnat dem) så vi var tvungna att hämta honom genast, och eftersom det är en mil att köra enkel väg så är det ju bara att hämta D också man vill ju inte köra sex mil om man slipper.. räcker gått med fyra..

Då pojkarna kom hem så var de på strålande humör bådatvå, de åt frukt och lekte inne,  sedan åt de lunch och lekte efter det ute. Middagen var häller inga problem och I var inte stilla en sekund.

Jag blir så irriterad och arg.. >:-(

Jag hade tänkt skriva om hur jag och barnen åkte tefat tillsammans idag, jag och alla tre pojkarna samtidigt, staplade på varandra. Först jag, sedan A, I i A:s knä och D på toppen.. Hjälp vad fort det gick och vad roligt vi hade och så himla gott det var med varm choklad då vi kom in. Men nu kom det något i mellan så jag skall inte skriva det där jag skall skriva...

... vi har en vattenskada...

Det rinner in vatten via fönsterkarmen på fönstret uppe i trappen, sedan rinner det både på utsidan av väggen (listerna runt fönstret inne är helt förstörda) och även inuti väggen så att det blir blött på toan på nedervåningen.

Så, jätte skojigt, det kommer inte att bli någon altan i sommar, det kommer att bli en ny innervägg istället. och hur mycket jobb kan det bli då det är väggen med trappen och då det rör sig om två rum?< br />
Suck, suck, jag får hoppas att det finns en tanke med detta och att det visar sig att trotts att det blir dyrt och jobbigt så blir det ändå till det bättre i slutänden. Denna vattenskada kanske är början på min stora lycka!!!

*drömma kan man ju alltid*

Nu är det nya glaset på plats, efter många om och men, det första glaset sprack ju redan efter någon vecka eftersom det inte var härdat, vilket jag tog för givet. Man skall aldrig ta saker för givet. Men som sagt, nu är det gjort, tog bara drygt ett år från det att första glaset satt där tills nu då det nya är ditskruvat :-D

Det är lite snyggare nu då det inte är en massa sprickor och silvertape ovanför spisen :-)

Jag har gjort ett roligt byta idag också, det kom hit en tjej i en skåpbil och bytte en graco gåstol mot ett gammalt rostigt gjutjärnsbadkar som vi hade stående i stallet. Ett underligt byte, men jag tror att vi blev nöjda bådatvå.
Jag hade ju tänkt fixa till det där badkaret och ha det själv, men det krävdes för mycket jobb, jag vet att det aldrig skulle bli av, tillskillnad från gåstolen som vi redan har invigt. J når ju dock inte ner till golvet då hon sitter i den, men med lite hjälp från D så går det bra :-D

D körde in henne i ett hörn i köket och sedan sprang han iväg till hallen så jag ropade och frågade om han bara skulle lämna henne där i hörnet, men då var han redan påväg tillbaka, för han hade ju bara parkerat lite fort för att springa och hämta posten ;-) precis sådär som jag brukar göra :-D

Det är så roligt att se då barnen tar efter det man gör själv, då inser man hur mycket de förstår och lägger på minnet. Jag kanske inte kommer att tycka att det är lika roligt den dagen de härmar något som jag är mindre stolt över, men än sålänge så gör de faktiskt som jag säger och inte som jag gör. *peppar, peppar*

Idag var jag hos tandläkaren, jag har inte varit dit alls sedan det började kosta pengar för 7år sedan. Tandläkaren såg lite chockad ut ;-)

Jag hade hål i tre av visdomständerna och i en av de vanliga. Så den vanliga skall jag laga om några veckor och de andra tre får vi se om de lagar eller om det är lika bra att dra ut dem, de har ju en benägenhet att bara gå sönder igen de där visdomständerna!

Men nu känns tänderna sådär blanka och fina, man kan som inte låta bli att känna på dem med tungan hela tiden :-)
Särskilt framtänderna i underkäken, på baksidan av dem hade jag väldigt mycket tandsten, så nu då hon har skrapat bort den så känns tänderna jätte skumma :-D

Eftersom det är en vanlig dag idag och karlen är på jobbet så hade jag ju lilla J med mig. Man kan tro att de aldrig har sett en bebis på folktandvården :-D alla sköterskor som inte hade patienter gullade med henne och busade medan hennes mamma plågades till tårar i den fina lila stolen. Tänk att ett litet barn kan göra människor så glada, att det behövs så lite :-)
Alla som har äldre släktingar som bor på äldreboenden borde ta med sig sina små barn och åka dit, jag tror att det skulle förgylla mångas sinnen :-)

Lillans rosa vagn gjorde också succé, så det så (min man gillar den inte), den är underbar!

Idag är en sådan där dag då jag känner två känslor samtidigt, lika starkt, så egentligen gör det inget, men jag hade ju kunnat slippa tänka på det alls?

Idag ångrar jag att jag gjorde min operation, idag hade jag verkligen kunnat falla för frestelsen och tänkt "bara en till, det går ju ändå så bra just nu, det skulle nog ordna sig". Men samtidigt i andra delen av huvudet tänker jag.. "vilken otroligt tur att jag fick operationen, för idag hade jag verkligen kunnat glömma hur jobbigt det är med graviditeter, hur dåligt jag mått både psykiskt och fysiskt och vilket jobb det är med en bebis. Vilken tur att jag tog rätt beslut då jag var vid mina sinnen..!"

Det var just dessa dagar jag tänkte på då jag ratade alla andra preventivmedel som de föreslog mig istället för operationen, för hade jag fått välja just idag så hade jag slutat med p-piller eller beställt tid för att plocka ut ev spiral.

Så just idag känner jag mig stark i mitt beslut, just idag vet jag att jag gjorde rätt!!

Idag blev D 3år gammal, och på lördag har vi barnkalas för A som fyllde 7år på nyårsafton.

Jag är verkligen inte ung längre. Det är nästan lite läskigt att tänka på hur gammal man har blivit utan att märka det. Som då någon säger att det var flera år sedan man träffades, ni vet bara en sådan där sak man säger, och helt plötsligt inser man att det faktiskt var typ fem år sedan man såg människan sist. Vilket i sin tur betyder att man har blivit fem år äldre än vid det tillfället då vi sist sågs.. hjälp..

Det kan inte vara 7årsedan jag satt hemma med A på dagarna och såg lilla huset på prärien och the Brady bunch för att det var för kallt för att gåut och för att han åt för ofta för att jag skulle kunna läsa eller spela tvspel ;-)

Det kan inte ens vara tre år sedan jag satt inne i badrummet och försökte amma D, eftersom det var det varmaster rummet i huset och jag får mjölkstockning bara jag tänker på ett gradantal lägre än +23.

Nää.. jag är verkligen inte ung längre, 27år gammal, omgift, fyra barn, minibuss och ett stort hus i skogen.

Men åandrasidan, vem behöver vara ung då man redan har allt man kan önska sig i livet?! enda anledningen till att vara ung är ju ändå för att ha tid att träffa någon att gifta sig med, skaffa barn med och köpa hus med ;-) eller hur :-D

Äntligen är det mesta klart hemma. Vi har städat och hängt upp lite grejer på väggarna, all tvätt är tvättad, vikt och INLAGD I GARDEROBERNA!!! det händer inte ofta att kläderna hinner in i garderoben, oftast hamnar de på bäddsoffan (som ju ändå aldrig används) och sedan rotar man fram något där) men det är ganska skönt att kunna gå till resp unges garderob och få en överblick av vad som finns utan att behöva rota.. Vi har tom sorterat alla sockorna. Och eftersom jag köper nya sockor hela tiden eftersom jag aldrig hittar matchande par, så får man lätt ihop över hundra par sockor då man sorterar dem och lägger dem där de skall vara.

Snön har också anlänt.. äntligen.. så det är betydligt trevligare ute och barnen är på bättre humör. Vilket jag förstår för det kan ju inte vara trevligt på något sätt att stå på en stelfrusen "leråker" i bitande kyla iklädd stora overaller och klumpiga vantar som gör det omöjligt att utföra något som kräver mer finmotorik. Nu däremot är våran gård ett paradis för barn.. eftersom vi bor på en ås så kliver barnen ut genom dörren tar en bob eller madrass som står bredvid farstutrappan och sedan åker de ner till stallet.. det är en ganska lång backe och går väldigt fort. :-)

I veckan är de ju lediga alla barnen och karlen jobbar, något jag har gruvat mig för, men just nu känns det helt ok :-) en underbar känsla faktiskt :-) Lite kan det ju bero på att karlen jobbar så pass nära (bara 14mil bort) så han kan sova hemma på nätterna, så vi hinner iaf träffas två-tre timmar varje afton :-)

Och idag vände sig J från rygg till mage för första gången :-) 4/10 vände hon sig åt andra hållet, men nu kan hon alltså båda :-) (efter vändningen blev hon akut trött och somnade, så det var nog jobbigt värre) men nu är det utvecklingssteget iaf avklarat och inskrivet i boken om J :-)

Länge sedan jag var här nu. Har inte haft ork att sitta vid datorn på sistone.

Jag blev ju tvungen att sluta äta min medicin pga jättedåliga blodvärden, och det tog bara en dag eller två så var jag helt däckad (blodvärdet och mörkret gör ju givetvis sitt till för livsledan, men medicinen behövs verkligen)

Nu äter jag medicinen igen, med vissa riktlinjer. Jag skall ta prover en gång i veckan i fyra veckor och sedan var annan vecka 4x till. Efter det skall jag förmodligen byta medicin, men det får vi se om.. det beror ju lite på hur blodvärdena ser ut nu framöver.

Så nu orkar jag skriva lite här igen. Dock blir det ganska tråkiga grejer... :-(

Lille D har börjat klaga på att han har ont i ena ögat och att det känns konstigt, han har blivit ännu mer ljuskänslig och i morse bad han mig ta bort myrorna ur hans öga. Vi fick en akuttid på ögon och de kollade i ögonen, han fick titta på lite bilder och de mätte trycket i ögonen.

Sist vi var på ögon så sa de att de skulle hålla koll på om han slutade se 3d bilderna helt.. då såg han nämligen bara två av dem, och eftersom han skelar så är de rädda att han stänger av ena ögat och slutar använda det. Nu såg han en stjärna och kallade månen för hus, vilket läkaren godkände med motiveringen att han inte koncentrerade sig?!

Trycket i ögonen låg på mellan 15 och 17, och normalt är mellan 13 och 20 om jag mins rätt.. iaf så var han inom det normala där, vilket känns jätte bra iaf, för det är ju den största skräcken. Dock fick vi ju inget veta om vad orsaken till hans ögon besvär kan vara, vilket känns otroligt oroande.

På fredag skall jag på barn med A pga hans sjukdom och då skall jag träffa samma läkare som jag har till D så jag skall ta upp D med henne också och fråga hur vi skall gå vidare.. Mamma vill att de gör en hjärnröntgen och svärmor föreslår EEG. Själv känner jag mig som en MBP mamma just nu. Men den känslan får jag övervinna.. det gäller ju ändå världens underbaraste lille D.

I förmiddags var det möte på skolan. A ligger numera före sin klasskamrater i läsning och skrivning. Screening provet som han gjorde förra skolåret och fick ett rätt på har han nu fått göra om och hade alla rätt.

Specialpedagogen, var super nöjd med honom, han tänker ofta ett steg längre än henne vilket hon tyckte var roligt. Då han tex skall lägga fram bokstäverna under ett ord så kan han lägga till en bokstav till för att göra ett annat ord :-)

Det känns så skönt att han är tillbaka nu, och att han har varit såhär hela terminen, inga problem, inget tjafs, inget stök. Han har varit engagerad hela terminen och följt med på lektionerna, han är fortfarande en av de lugnaste i klassen och gör alla övningarna trotts att han redan gjort många av dem förut.

Så nu är det kapitlet avslutat iaf för ett tag, men vi kommer att hålla ögonen på hur det utvecklas så att han inte blir efter igen :-)

(specialpedagogen och A:s fröken såg lite chockade ut då de förklarade att de sa nonsens ord till A som han sedan skulle stava till "typ: bof, tof, sor... osv" och jag svarade att jag också gjort de övningarna... skillnaden var bara att jag gjorde dem i nian och inte i förskolan ;-))

Lite tungt känns det dock nu då det blir så påtagligt hur dålig jag är på att stava. Jag kan inte hjälpa A att skriva saker, inte ens nu. I vanliga fall så kan man ofta byta ut ord mot ord man kan stava om man skriver något, men om jag hjälper A med hans önskelista och han tex önskar sig sockor så kan vi ju inte ändra det och skriva skor.