Alvin :-D
Alvin har varit hos sin farmor i flera dagar, men idag kommer han äntligen hem :-D
Det blir lugnare hemma då en är borta så är det faktiskt, det spelar ingen roll vem av dem som inte är hemma, alla konstellationer på två fungerar bra, men tre är en för mycket uppenbarligen.
Men nu kommer han snart hem och har säkert massor att berätta, han har varit i farmor och farfars sommarstuga och han har fått träffa sin pappa.. det händer inte så ofta att han gör det, men jag vet han tycker att det är roligt de gånger det händer.
Det är jobbigt för Alvin att inte träffa pappa mer regelbundet, han är ju i den åldern nu att han börjar förstå och fundera, för lite orättvist är det allt att småkillanrna (och Junie) har en pappa som bor med dem, varför bor inte Alvins pappa med Alvin?
Man tror ju nästan att det är en myt det där om barnen lägger skulden på sig själva för att ena föräldern är frånvarande.. stackars Alvin var ledsen en kväll och funderade över det där, varför hans pappa inte ville bo här (det hade ju varit väldigt lyckat om han hade bott här också ;-)) Så jag sa som det var "Din pappa ville vist bo med dig, och mig, men jag ville inte bo med honom. Jag kan ju inte vara helt ärlig där och säga att ett av de stora problemen var att han var alldeles för lite engagerad i sin son, så jag sa att det var för att det blev jobbigt då hans pappa inte mådde så bra då, att jag och han kanske inte mådde så bra ihop, så jag ville att han skulle flytta.
Alvin förstår det, eller förstår gör han väl inte, det kommer han ju inte att göra förens han är vuxen, men han nöjer sig med förklaringen iaf.
Alvin undrar också om Daniel kanske ändå tycker bättre om sina "egna" barn än om honom (det är nog den största funderingen just nu.. vars står han i relation till Daniel). Då Alvin är på bra humör så förstår han att vi måste ha lite andra regler för Alvin än för de andra två, han är ändå tre och fyra år äldre än dem, men då Alvin känner sig arg och förorättad så är vi dumma med honom enbart för att Daniel tycker mer om de andra barnen.
Det är jobbigt det där, inte för att det är ansträngande utan för att det gör ont i en då man inte riktigt vet hur barnen tänker och då man inte riktigt kan säga allt som det verkligen är.
Men idag kommer han hem iaf, och i morgon skall vi till morfar hela dagen, det kommer att bli jätte bra :-)
Det blir lugnare hemma då en är borta så är det faktiskt, det spelar ingen roll vem av dem som inte är hemma, alla konstellationer på två fungerar bra, men tre är en för mycket uppenbarligen.
Men nu kommer han snart hem och har säkert massor att berätta, han har varit i farmor och farfars sommarstuga och han har fått träffa sin pappa.. det händer inte så ofta att han gör det, men jag vet han tycker att det är roligt de gånger det händer.
Det är jobbigt för Alvin att inte träffa pappa mer regelbundet, han är ju i den åldern nu att han börjar förstå och fundera, för lite orättvist är det allt att småkillanrna (och Junie) har en pappa som bor med dem, varför bor inte Alvins pappa med Alvin?
Man tror ju nästan att det är en myt det där om barnen lägger skulden på sig själva för att ena föräldern är frånvarande.. stackars Alvin var ledsen en kväll och funderade över det där, varför hans pappa inte ville bo här (det hade ju varit väldigt lyckat om han hade bott här också ;-)) Så jag sa som det var "Din pappa ville vist bo med dig, och mig, men jag ville inte bo med honom. Jag kan ju inte vara helt ärlig där och säga att ett av de stora problemen var att han var alldeles för lite engagerad i sin son, så jag sa att det var för att det blev jobbigt då hans pappa inte mådde så bra då, att jag och han kanske inte mådde så bra ihop, så jag ville att han skulle flytta.
Alvin förstår det, eller förstår gör han väl inte, det kommer han ju inte att göra förens han är vuxen, men han nöjer sig med förklaringen iaf.
Alvin undrar också om Daniel kanske ändå tycker bättre om sina "egna" barn än om honom (det är nog den största funderingen just nu.. vars står han i relation till Daniel). Då Alvin är på bra humör så förstår han att vi måste ha lite andra regler för Alvin än för de andra två, han är ändå tre och fyra år äldre än dem, men då Alvin känner sig arg och förorättad så är vi dumma med honom enbart för att Daniel tycker mer om de andra barnen.
Det är jobbigt det där, inte för att det är ansträngande utan för att det gör ont i en då man inte riktigt vet hur barnen tänker och då man inte riktigt kan säga allt som det verkligen är.
Men idag kommer han hem iaf, och i morgon skall vi till morfar hela dagen, det kommer att bli jätte bra :-)
Kommentarer
Trackback
