inskolning på dagis..
Det är ju inte riktigt dags för inskolningen ännu, men den 23/8 är det dock dags och det kommer att bli jobbigt.
Pojkarna hade man nog kunnat lämna där första dagen och sedan hämtat dem på aftonen och de hade inte funderat alls över vars man tog vägen. Junie däremot kommer att bli svår att skolain.
Junie är dels väldigt pappigg, är pappa i närheten så duger knappt jag men inte nog med det, hon är även väldigt folkskygg rent allmänt. Det är inte så att hon skriker då hon ser folk, hon blir helt nollställd bara, de kan tjollra och spexa tills de blir blå, men hon rör inte en min, och skulle någon sträcka armarna mot henne så vänder hon sig bort och håller hårt i pappas skägg och skulle då den okända människan gudförbjude ta henne ändå ... ja, då skriker hon och är otröstlig.
Hon vill inte ens vara med mormor, morfar, farmor... osv.. sådana där personer som alla barn tycker om egentligen. Inte lillan.
En sköterska på akuten försökte busa lite med Junie och som vanligt så visade lillan inga tecken på att le, så jag förklarade för sköterskan att lillan var sådan, att hon aldrig log och sköterskans svarade "Ja, men jag såg det i hennes ögon, att hon var en mycket klok tjej med integritet. Man skall inte vika sig så lätt. Här får man förtjäna leendena!"
Så kan man ju också se det och det är ju säkert helt rätt, men inskolningen kommer ju inte att bli lättare för det.
Pojkarna hade man nog kunnat lämna där första dagen och sedan hämtat dem på aftonen och de hade inte funderat alls över vars man tog vägen. Junie däremot kommer att bli svår att skolain.
Junie är dels väldigt pappigg, är pappa i närheten så duger knappt jag men inte nog med det, hon är även väldigt folkskygg rent allmänt. Det är inte så att hon skriker då hon ser folk, hon blir helt nollställd bara, de kan tjollra och spexa tills de blir blå, men hon rör inte en min, och skulle någon sträcka armarna mot henne så vänder hon sig bort och håller hårt i pappas skägg och skulle då den okända människan gudförbjude ta henne ändå ... ja, då skriker hon och är otröstlig.
Hon vill inte ens vara med mormor, morfar, farmor... osv.. sådana där personer som alla barn tycker om egentligen. Inte lillan.
En sköterska på akuten försökte busa lite med Junie och som vanligt så visade lillan inga tecken på att le, så jag förklarade för sköterskan att lillan var sådan, att hon aldrig log och sköterskans svarade "Ja, men jag såg det i hennes ögon, att hon var en mycket klok tjej med integritet. Man skall inte vika sig så lätt. Här får man förtjäna leendena!"
Så kan man ju också se det och det är ju säkert helt rätt, men inskolningen kommer ju inte att bli lättare för det.
Kommentarer
Trackback
