jag vill vara hjälplös...
Jag fortsätter temat.. min man..
Igår var det dags igen, vi ordnade barnvakt och åkte till stan och gick på restaurang. Vi hade jätte trevligt och åt god mat, sedan tog vi en promenad...
Promenaden var för att hitta ett ställe där vi kunde äta tårta, för jag var så fantastiskt sugen på just tårta efter maten. Klockan var just kring nio och det visade sig att alla caféer i hela stan hade stängt redan..
ett ställe blev jag lite förvånad över, om man ligger dörr i dörr med en biograf där du skall hämta ut förköpet minst en timme i förväg så borde man kunna holla öppet till iaf 20.00 och kanske tom längre..
Men i alla fall, calles hade öppet och jag såg att vissa hade tallrikar framför sig och även efterrättsskålar så serveringen var inte stängd, där borde man ha kunnat få tag i en efterrättsmeny och kanske beställa en tårta eller liknande. MEN min man vägrade fråga om det gick att göra så...
Han menade att jag kunde göra det själv, och det har han ju givetvis rätt i, jag kan göra det mesta själv, jag är inte liten och hjälplös, jag sätter en ära i att klara mig på egenhand. Jag kan tanka bilen, pumpa däcken, fyllapå olja, besikta bilen, tapetsera, skruvaihop möbler.. hmm, kommer inte på några bra saker, men ni fattar grejen, jag är som vilken vanlig man som helst..
Men nu efter en vecka, med grästrimmande, besök på verkstäder, skruvdragare och bärande av stenar så tyckte jag att jag för en kväll (uppsminkad och i fina kläder tillsammans med min HA liknande man) kunde få vara den lilla hjälplösa kvinnan. Nästan så där så att han skulle beställa in min mat utan att fråga vad jag ville ha (lite extremt kanske, men ni fattar grejen) Han skulle gå före, han skulle fråga om det fanns bord, han skulle vinka på kyparen och beställa mer vatten till mig, han skulle betala och han skulle fråga efter tårta då jag vill ha det.
Feminism och kvinnokamp i all ära... Nu skall alla vara lika, alla skall kunna allt själva (inte konstigt att förhållandena tar slut innan de börjat, ingen behöver ju varandra längre) och jag har inställt mig i ledet med alla andra, jag är ju som sagt som vilken annan "man" som helst. Men en ynka gång om året så borde jag väl få vara en liten hjälplös kvinna?!? *snälla*
Igår var det dags igen, vi ordnade barnvakt och åkte till stan och gick på restaurang. Vi hade jätte trevligt och åt god mat, sedan tog vi en promenad...
Promenaden var för att hitta ett ställe där vi kunde äta tårta, för jag var så fantastiskt sugen på just tårta efter maten. Klockan var just kring nio och det visade sig att alla caféer i hela stan hade stängt redan..
ett ställe blev jag lite förvånad över, om man ligger dörr i dörr med en biograf där du skall hämta ut förköpet minst en timme i förväg så borde man kunna holla öppet till iaf 20.00 och kanske tom längre..
Men i alla fall, calles hade öppet och jag såg att vissa hade tallrikar framför sig och även efterrättsskålar så serveringen var inte stängd, där borde man ha kunnat få tag i en efterrättsmeny och kanske beställa en tårta eller liknande. MEN min man vägrade fråga om det gick att göra så...
Han menade att jag kunde göra det själv, och det har han ju givetvis rätt i, jag kan göra det mesta själv, jag är inte liten och hjälplös, jag sätter en ära i att klara mig på egenhand. Jag kan tanka bilen, pumpa däcken, fyllapå olja, besikta bilen, tapetsera, skruvaihop möbler.. hmm, kommer inte på några bra saker, men ni fattar grejen, jag är som vilken vanlig man som helst..
Men nu efter en vecka, med grästrimmande, besök på verkstäder, skruvdragare och bärande av stenar så tyckte jag att jag för en kväll (uppsminkad och i fina kläder tillsammans med min HA liknande man) kunde få vara den lilla hjälplösa kvinnan. Nästan så där så att han skulle beställa in min mat utan att fråga vad jag ville ha (lite extremt kanske, men ni fattar grejen) Han skulle gå före, han skulle fråga om det fanns bord, han skulle vinka på kyparen och beställa mer vatten till mig, han skulle betala och han skulle fråga efter tårta då jag vill ha det.
Feminism och kvinnokamp i all ära... Nu skall alla vara lika, alla skall kunna allt själva (inte konstigt att förhållandena tar slut innan de börjat, ingen behöver ju varandra längre) och jag har inställt mig i ledet med alla andra, jag är ju som sagt som vilken annan "man" som helst. Men en ynka gång om året så borde jag väl få vara en liten hjälplös kvinna?!? *snälla*
Kommentarer
Trackback
